Martina.

Ingen D.

är jag där ännu?
där då man älskar sig själv, så att man kan älska någon annan?
hmm nej!

vågar man börja om? då allt det gamla kryper upp hos en igen. Det där som man själv lagt bakom sig. Och det där som man bara är så trött på att förklara sig om. Eller är det helt enkelt bara jag som gör det för stor?
Nu är det många frågor utan svar. Jag tror jag kör på vad Challan alltid säger " ta det som de kommer ".

tror jag är rädd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0